Graviditetsvecka 32

Nu har lillebror vuxit till sig (utgår jag ifrån då magmåtten är som de ska) rejält. Vi har gått 32 fulla veckor och ikväll när regnet kom tänkte jag tyst för mig själv: "Hurra!".

I detta nu ligger jag i sängen, njuter av tystnaden och lyssnar på spöregnet. Den senaste tidens värmebölja har varit hemsk! Jag gillar värme och brukar inte klaga men som höggravid? Not so much. Under våren är det jag som varit varm medan kollegorna på jobbet frusit, och nu med värmen... Alla kläder får mig känna mig inträngd i ett hörn och vad jag än gör eller hur jag än sitter/ligger så får jag en känsla av obehag. 

Jag har dessutom plågats med foglossningssmärtor i ljumskarna som gör att jag är sjukskriven 50%. Innan sjukskrivningen plågade jag mig igenom varje arbetsdag och jag kände mig som en hemsk fru och mamma. All energi och styrka gick åt till jobbet och när jag kom hem fanns inget annat alternativ än soffan. Jag hade så ont och Olivia hade världens tråkigaste mamma. Som tur är har hon världens bästa pappa som varit en klippa för oss båda två under dessa månader.

När jag väl träffat läkaren och blivit deltidssjukskriven var det som om en helt ny värld öppnades upp. Jag känner mig mer som mig själv och smärtan hindrar mig inte från att leva mitt liv. Jag är en piggare och gladare mamma även om en del hinder fortfarande kvarstår men vilken lättnad!

Ytterligare en lättnad är det faktum att jag, som höggravid, blivit fast anställld(!). Jag har senaste halvåret varit konsult via ett bemanningsföretag och från och med i måndags är jag fast anställd på heltid på den arbetsplatsen där jag under detta halvåret jobbat. Jag har visat vad jag går för och trots graviditeten tror de så mkt på mig att jag kommer att få komma tillbaka efter min föräldraledighet. Trodde knappt att sådana här möjligheter existerade, men det bevisar min arbetsplats att det gör.

Just nu har jag välbehövd semester tillsammans med min underbara lilla familj och det är mindre än två månader kvar tills lillebror kommer (30 sept). Innan lillebror kommer ska vi dock ha hunnit flytta till vårt nyinköpta radhus. Vi hade hoppats hitta en ny hyresgäst till vår lägenhet så att vi kunde flytta tidigare men tyvärr får vi acceptera en del dubbelhyra. Vi som bara vill få flytten avklarad så snart som möjligt...

Det är inget som pekar på att lillebror tänkt komma tidigare än planerat men sådant där är ju inget man kan styra över så vi kommer flytta snarast möjligt och hoppas att vi hinner komma i ordning skapligt ordentligt innan det är dags för en tur till BB. Med det sagt hoppas jag inte att han tar alldeles för lång tid på sig. Olivia längtar efter sin "illeblo".