Blogg med ledsamt besked

Förr följde och läste jag säkert 25 olika bloggar per dag. En del kända kvinnor (enbart kvinnor av ngn anledning, inser jag först nu) och många helt vanliga kvinnor. Idag har jag inte längre varken tid eller ork. Några få tittar jag in till varje dag fortfarande, men de flesta läser jag någon gång i veckan och många har jag slutat läsa helt.

En blogg jag följt sedan den startade är Magdalena Graafs blogg. Jag har alltid varit fascinerad av henne, ända sedan Graaf Sisters-tiden. Jag läste alla tidningsartiklar jag kunde komma åt, jag drömde om att vara hennes barns barnflicka, och när hon började blogga hurrade jag! Alla bloggar jag läser är väldigt privata och skribenten bjuder på sig själv. Någon som verkligen bjuder på sig själv är just Magdalena. Detta gör också att man (jag) får känslan av att känna henne på riktigt. I det här fallet känns det alltså som att Magdalena är en vän, en vän jag känt länge.

Nu hade jag inte varit inne på hennes blogg på någon vecka och av en ren slump la jag märke till några kommentarer på Katrin Zytomierskas Instagram när jag bläddrade genom mitt flöde. Kommentarerna handlade om Magdalenas son. 

Hennes son, runt 20år är en lagom doldis i hennes blogg. Han är vuxen och vill med största sannolikhet ha ett eget privatliv. Brukar vara så med de flesta bloggare som har vuxna barn. Har man läst Magdalenas bok "Det ska bli ett sant nöje att döda dig" så känner man sig engagerad även i hennes son. Jag själv tycker det är väldigt kul att se när det går så bra för folk.

Jag fattade inte vad kommentarerna syftade på, vad hade jag missat? Hade Magdalena förlorat ett barn, hade hon fått missfall? Jag hann bara in på bloggen och genast fattade jag. 

En tragisk olycka har tagit hennes stora sons liv. Det känns som om någon jag känner på riktigt har gått bort, tårarna sprutar!

Magdalena ber i sin blogg att folk ska låta henne vara i fred och att media ska låta bli att spekulera i vad som hänt. Det verkar som att media har respekterat hennes önskan. Det känns bra.

Jag hoppas nu innerligt att Magdalena har familj och vänner som tar hand om henne (hon verkar ha ett väldigt bra skyddsnät och en omtänksam stor familj) och att hennes yngre söner har familj, vänner och personal från skolan och förskolan som hjälper dem att hantera denna oerhört ofattbara tragiska händelse som kommer sätta stora spår i deras liv. Deras storebror...